Blev inget inlägg igår kväll. Mitt bredband strejkade. Men herregudars vilken fin konsert! Liten och intim lokal med möjlighet att stå galet nära scen är aldrig fel. Stod en ibland två personer framför mig så långt ifrån Chris Daughtry med band var jag inte. Givetvis blev allting lite försenat, så är det väl alltid? Men när det mindre bra förbandet skränat sig igenom sina låtar och Daughtry kom in på scen var det minst sagt värt väntan. En bra konsert rakt igenom, missade kanske någon av favoritlåtarna men det gjorde inget. För när vi närmade oss slutet och han körde igång Home. Då var det vinget mer som behövdes. Och ändå blev det hela bara bättre, för jag fick hålla killen i handen! GAH. Ögonkontakt och att hålla Chris Daughtry i handen. Det var nog trots allt det som gjorde kvällen. Tyvärr fick jag ju inte tag i något av plektrumen eller trumpinnarna men det känner jag så här i efterhand inte gör så mycket. En tröja rikare blev jag i alla fall! Och en musikupplevelse utöver det vanliga, mer behövdes inte.
Det här kommer jag att leva på länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar